Rebecca Solnit - Gå vilse. En fälthandbok.
Jag går planlöst och drar fingrarna över bokryggarna på biblioteket. Det är bara några få dagar kvar tills; skolan tar slut för terminen, jag ska flytta. Det är kanske därför jag omedvetet fastnar och tar upp Gå vilse. En fälthandbok (2012) av Rebecca Solnit. Kommer på att det är författaren till Män förklarar saker för mig som jag har tänkt läsa. Den är utlånad. Jag lånar denna istället.
Jag går vilse i mig själv. I mina tankar och i mina känslor. Kanske borde jag omfamna det. Att inte vara helt i kontroll över var jag är (påväg). Att ovissheten är okej. Men det stressar mig hur mycket jag än försöker släppa på det. Det är här dessa betraktelser (i boken) kommer in i bilden. Jag har ingen lust att pausa läsningen för att anteckna så jag gör blyertsstreck i marginalen så länge (syndare!) och viker ner nedre hörnet.
"Att gå vilse handlade för [Virginia] Woolf mindre om geografi än om identitet, en passionerad önskan om, till och med ett trängande behov av, att bli ingen och vem som helst, att befria sig från de bojor som påminner en om vem man är, om vem andra tror att man är." s.21
"Människor som står en nära blir speglar och dagböcker där man bevarar sin berättelse, de blir verktyg som hjälper en att förstå och minnas sig själv, och man gör samma sak för dem. När människorna försvinner, försvinner också möjligheten att använda, uppskatta och förstå alla små anekdoter, anspelningar och skämt; boken där allting stod har slagits igen eller eldats upp." s.134
"Oro är ett sätt att låtsas att man har kunskap eller kontroll när man inte har det - och det förvånar mig, även hos mig själv, i vilken utsträckning vi faktiskt föredrar hemska scenarier framför total ovetenskap. Kanske fyller vi hellre våra kartor med fantasifoster än erkänner att det okända finns även där." s.161
Jag är en citatläsare. Fastnar för stycken och måste spara dem för att minnas. Vilka citat jag lägger vikt vid i en läsning speglar vad jag känner just för stunden. Därför kan det lätt bli väldigt personligt. Men då får det vara så.